Sida:David Copperfield del I 1923.djvu/519

Den här sidan har korrekturlästs

TJUGUSJUNDE KAPITLET.
Tommy Traddles.

Det var måhända på grund av mrs Crupps råd och kanske av intet bättre skäl än att det fanns en viss ljudlikhet mellan käglor och Traddles, som jag den följJande dagen kom på den tanken, att jag skulle gå och söka upp Traddles. Den tid, som han skulle vara borta, var nu mer än förliden, och han bodde vid en liten gata i närheten av veterinärskolan i Camden Town, vilken, efter vad jag fick veta av en av våra skrivare, som själv hade sin bostad där i trakten, huvudsakligen beboddes av studenter, som köpte levande åsnor och anställde experiment med dessa fyrfotade djur i sina enskilda rum. Sedan jag av bemälde skrivare erhållit upplysning om vägen till den ifrågavarande akademiska lunden, begav jag mig samma eftermiddag dit för att besöka min gamle skolkamrat.

Jag fann gatan icke på långt när så behaglig som jag för Traddles’ skull kunde ha önskat. Invånarna tycktes ha en viss fallenhet för att kasta ut på gatan alla de småsaker, som de icke behövde, varigenom denna blev icke blott illaluktande och smutsig, utan även hal, till följd av kålbladen. Skräpet inskränkte sig emellertid icke uteslutande till växtriket, ty under det jag såg mig om efter det husnummer jag sökte, upptäckte jag en sko, en hopklämd stekpanna, ett paraply och en svart hatt i olika stadier av upplösning.

Ställets hela utseende påminde mig ovillkorligen om den tid, då jag bodde hos mr och mrs Micawber. Ett obeskrivligt uttryck av urblekt elegans, som lådde vid det hus jag sökte och som gjorde det olikt alla de andra husen där på gatan — ehuru de alla voro uppförda efter