två gånger om dagen, för beständigt.
15 Moses företog handfyllning med honom
och smorde honom med helig olja.
Och till en evärdlig förordning blev det fastställt för honom
och för hans efterkommande, så länge himmelen består,
att de skulle göra tjänst inför Herren,
och att de skulle vara hans präster
och välsigna hans folk i hans namn.
16 Han utvalde honom bland alla levande
till att frambära brännoffer åt Herren,
rökelse och vällukt till åminnelse,
och till att bringa försoning för folket.
17 Och han gav honom sina bud
och makt över sina rättsförordningar,
för att han skulle lära Jakob hans vittnesbörd
och undervisa Israel i hans lag.
18 Mot honom rotade sig främmande män samman,
och de grepos av avund mot honom, i öknen,
Datan och Abiron och deras folk
och Koras hop, i förtörnelse och vrede.
19 Herren såg det, och det behagade honom icke,
och de blevo tillintetgjorda genom svår förtörnelse.
Han lät under ske med dem,
så att han lät dem förtäras genom sin eldslåga.
20 Och han förlänade Aron ännu större härlighet,
och han beskärde honom hans arvedel:
förstlingen av alla förstlingsfrukter tilldelade han honom;
främst beredde han honom bröd till att mätta sig med.
21 Ja, av Herrens offer skulle de hava sitt underhåll,
de offer som han hade bestämt åt honom och hans efterkommande.
22 Men i folkets land skulle han icke hava någon arvedel,
och ingen lott skulle han hava bland folket:
»Ty jag själv», sade Herren, »skall vara din lott och arvedel.»
23 Och Finees, Eleasars son, är den tredje i ära,
därför att han nitälskade i Herrens fruktan
och grep in vid folkets avfall,
i sitt hjärtas redliga nit,
och bragte försoning för Israel.
24 Fördenskull blev ock ett fridsförbund upprättat med honom,
att han skulle vara en föreståndare för helgedomen och för sitt folk,
så att prästadömets högsta värdighet skulle tillhöra honom
och hans efterkommande, till evärdlig tid.
25 Och såsom ett förbund blev upprättat med David,
Jessais son, av Juda stam,
att konungavärdigheten skulle gå i arv från son till son allenast,
på samma sätt skulle det ock vara med Arons och hans efterkommandes arvsrätt.
Sida:De apokryfiska böckerna (1921).djvu/138
Den här sidan har korrekturlästs
Syr. 45:15.Syrak
134