den allsmäktige Guden, den Högste.
18 Och sångarna prisade honom med sina röster,
och över de täta skarorna ljöd ljuvligt deras sång.
19 Och folket bad till Herren, den Högste,
och tillbad inför den Barmhärtige,
till dess hyllningen åt Herren var fullbordad
och de hade avslutat gudstjänsten.
20 Sedan steg han ned och upplyfte sina händer
över Israels barns hela menighet,
för att utdela Herrens välsignelse med sina läppar
och berömma sig av hans namn.
21 Och ännu en gång föllo de ned
för att mottaga välsignelsen från den Högste.
22 Och nu, prisen honom som är Gud över allting,
honom som allestädes gör stora ting,
som från moderlivet leder vår levnad uppåt,
och som handlar med oss efter sin barmhärtighet.
23 Give han eder glädje i edra hjärtan,
och låte han frid råda under våra dagar
i Israel, likasom i fordom tid.
24 Låte han sin barmhärtighet vila över oss,
och när hans tid kommer, förlosse han oss.
25 Över två folk harmas min själ,
och det tredje är icke något folk:
26 de sorn äro bosatta på Seirs berg och filistéerna
och det dåraktiga folk som bor i Sikem.
27 Insiktsfylld och förståndig undervisning
har jag upptecknat i denna bok,
jag, Jesus, son till Eleasar, son till Syrak, från Jerusalem;
och vishet har jag låtit flöda ur mitt hjärta.
28 Säll är den som sysselsätter sig härmed;
ja, den som lägger det på hjärtat, han varder vis.
29 Ty om han gör därefter, så skall han få kraft till allt,
eftersom Herrens fruktan skall leda hans fjät.
5.3Mos. 16:2f. /8.Syr. 39:13f. /11. 2Mos. 28:4f. Syr. 45:8f. /16.4Mos. 10:8f. 2Krön. 7:6. 29:26f. /18.Syr. 47:9. /19.1Mack. 4:55. /20.3Mos. 9:22. 4Mos. 6:23f. /26.1Mos. 36:8f. Joh. 4:9.
51 KAPITLET.
1 Jag vill tacka dig, Herre, konung,
och prisa dig, Gud, min frälsare.
Ja, jag tackar ditt namn,
2 därför att du har blivit min beskärmare och hjälpare
och har förlossat mitt liv ifrån fördärvet
och från den förtalande tungans snara,
från deras läppar, som fara med lögn.
Och inför mina motståndare har du bevisat dig såsom min hjälpare;
