kunna vi utkämpa en strid med dem.» 9 Men de sökte avråda honom och sade: »Det kunna vi förvisso icke. Låt oss hellre nu rädda våra liv, så vilja vi sedan återvända tillsammans med våra bröder och strida mot dem. Vi äro ju alltför få.» 10 Men Judas sade: »Bort det, att jag skulle så göra och fly för dem! Är vår stund kommen, låt oss då ock manligen dö för våra bröder; må vi icke lämna en fläck ,på vår ära.»
11 Men den fientliga hären bröt upp från lägret, och de ställde upp sig mot dem. Ryttarna delades i två hopar, och framför fotfolket gingo slungarna och bågskyttarna, tillika med alla de tappraste, som skulle kämpa i främsta ledet. 12 Backides själv befann sig på högra flygeln. Så ryckte nu hären i full slagordning fram med båda flyglarna, och de blåste i trumpeterna. Också Judas’ män stötte i sina trumpeter, 13 och marken darrade av larmet från härarna; och striden begynte bittida om morgonen och varade ända till sena aftonen. 14 När Judas såg att Backides med kärnan av hären befann sig på högra flygeln, vände han sig dit, och med honom alla de modigaste männen. 15 Och högra flygeln blev i grund slagen av dem, och de förföljde den till berget Asotus. 16 Men när de som stodo på vänstra flygeln sågo att den högra flygeln hade blivit slagen, vände de om och följde tätt bakefter Judas och hans folk. 17 Nu uppstod en häftig strid, och många föllo slagna på vardera sidan. 18 Också Judas föll, och de övriga flydde. 19 Men Jonatan och Simon togo upp sin broder Judas' kropp, och de begrovo honom i hans fäders grav i Modein. 20 Och de begräto honom där, och hela Israel höll stor dödsklagan efter honom och sörjde honom i många dagar; de sjöngo:
21 »Huru har icke hjälten fallit, Israels frälsare!»
22 Vad nu mer är att säga om Judas och om de strider som han utkämpade och de bedrifter som han utförde och om hans storhet, det har icke blivit upptecknat, ty det skulle bliva alltför mycket.
23 Efter Judas’ död reste de avfälliga åter huvudet överallt inom Israels område, och alla de som gjorde vad orätt var frodades. 24 Vid den tiden uppstod en mycket svår hungersnöd, så att folket i landet gick över till dem. 25 Och Backides utvalde de ogudaktiga och satte dem till herrar över landet. 26 Och dessa efterspanade och spårade upp Judas’ vänner och förde dem inför Backides; och han straffade dem och behandlade dem skymfligt. 27 Och det blev ett stort betryck i Israel, så stort att dess like icke hade förekommit, allt ifrån den tid då en profet för sista gången lät sig ses bland dem.
28 Då församlade sig alla Judas’ vänner och sade till Jonatan: 29 »Alltsedan din broder Judas har gått bort, finnes icke någon hans like, någon som kan draga ut mot fienderna och Backides och mot dem som hata vårt folk. 30 Därför välja vi dig nu i dag till att i hans ställe vara vår
