giva henne åt någon annan man; annars gör han sig skyldig till döden. Nej, det tillkommer dig framför någon annan att mottaga arvet.» 14 Då sade ynglingen till ängeln: »Asarias, min broder, jag har hört att flickan har blivit given åt sju män, men att de allasammans hava omkommit i brudkammaren. 15 Nu är jag min faders enda barn, och jag fruktar, att när jag går in till henne, kommer jag att dö, alldeles såsom de förra. Ty en ond ande har begär till henne, och han gör ingen annan något ont än dem som vilja komma henne nära. Därför fruktar jag att jag också måste dö, och så kommer jag att bringa min fader och min moder med sorg för min skull ned i graven. Och de hava icke utom mig någon son, som skulle kunna begrava dem.» 16 Men ängeln sade till honom: »Kommer du icke ihåg det bud som din fader gav dig, att du skulle taga en hustru av din egen släkt? Så hör mig nu, min broder: hon skall verkligen bliva din hustru. Gör dig inga bekymmer för den onde anden, ty i denna natt skall hon bliva dig given till hustru. 17 När du kommer in i brudkammaren, skall du taga glödande rökelseaska och lägga något av fiskens hjärta och lever på den och röka därmed. 18 Då nu den onde anden känner lukten därav, skall han fly och aldrig mer komma tillbaka. Och när du sedan vill närma dig henne, skolen I först båda stå upp och ropa till den barmhärtige Guden; då skall han rädda eder och bevisa eder -barmhärtighet. Frukta icke, ty hon har varit bestämd åt dig allt ifrån begynnelsen. Du skall rädda henne, och hon skall fara med dig; jag håller ock för troligt att du skall få barn med henne.» När Tobias hörde detta, greps han av kärlek till henne; och hans hjärta fäste sig innerligt vid henne.
8.Tob. 8:2f. /9.Tob. 11:7f. /11.Tob.3:7. /13.4Mos. 36:5f. /14.Tob. 3:8. 18.Tob. 8:4.
7 KAPITLET.
1 Och så kom han till Ekbatana. Men när han hade hunnit fram till Raguels hus, kom Sara honom till mötes; och hon hälsade honom, och han henne. Därefter förde hon dem in i huset. 2 Och Raguel sade till sin hustru Edna: »Huru lik är icke denne unge man mitt syskonbarn Tobit!» 3 Och Raguel frågade dem: »Varifrån ären I, mina bröder?» De svarade honom: »Vi tillhöra dem av Neftalims stam, som leva såsom fångar i Nineve.» 4 Då sade han till dem: »Kännen I vår landsman Tobit?» De svarade: »Ja, vi känna honom.» Han frågade dem ytterligare: »Står det väl till med honom?» 5 De svarade: »Ja, han lever ännu; det står ock väl till med honom.» Och Tobias tillade: »Han är min fader.» 6 Då stod Raguel med hast upp och kysste honom och brast i gråt. 7 Och han välsignade honom och sade till honom: »Du är då en son till den ädle och gode mannen!» Men när han fick höra att Tobit hade förlorat sin syn, blev han bedrövad och föll på nytt i gråt. 8 Också
