och Israels hela folks Stora råd, som hade sitt säte i Jerusalem.
9 Då ropade israeliterna allasammans till Gud med stor iver och späkte sig med stor iver, 10 de själva och deras kvinnor och barn, och deras boskap, och alla främlingar bland dem, och alla deras daglönare och trälar, och satte säcktyg om sina länder. 11 Och alla israeliter som bodde i Jerusalem, jämväl kvinnor och barn, föllo ned inför templet och strödde aska på sina huvuden och bredde ut sina säcktygskläder inför Herrens ansikte. 12 De klädde över altaret med säcktyg, och de ropade endräktigt och ivrigt till Israels Gud att han icke skulle överlämna deras späda barn till rov och deras kvinnor till byte, och deras arvedels städer till ödeläggelse och helgedomen åt besmittelse och försmädelse, till skadeglädje för hedningarna. 13 Och Herren hörde deras röst och såg till deras betryck. Så fastade folket under flera dagar i hela Judeen och i Jerusalem inför Herrens, den Allsmäktiges, helgedom. 14 Och översteprästen Joakim och alla prästerna, som stodo inför Herren, och de som gjorde tjänst åt Herren hade säcktyg svept om sina länder, när de framburo det dagliga brännoffret och folkets löftesoffer och frivilliga gåvor. 15 Och de hade aska på sina huvor; och de ropade av all kraft till Herren att han ville se till hela Israels hus, det till godo.
5 KAPITLET.
Akiors råd.
1 När det nu blev berättat för Holofernes, assyriernas härhövitsman, att Israels barn hade rustat sig till strid, och att de hade spärrat vägarna genom bergsbygden och befäst alla de högsta bergstopparna och lagt ut hinder på slätterna, 2 blev han utom sig av vrede. Och han kallade till sig alla Moabs hövdingar och Ammons furstar och alla satraperna i kustlandet 3 och sade till dem: »Omtalen för mig, I kananéer, vad det är för ett folk, detta som är bosatt här i bergsbygden, och hvad för städer de bebo, och huru stor deras härsmakt är, och varpå deras styrka och makt beror, och vem som är satt till konung över dem och anför deras här, 4 och av vad orsak de hava uraktlåtit att komma mig till mötes, i motsats mot alla andra som bo här västerut.»
5 Då sade Akior, anföraren för alla Ammons barn, till honom: »Må min herre lyssna till ett ord ur sin tjänares mun, så vill jag för dig omtala sanningen om det folk som bor här i bergsbygden, i din närhet; ingen osanning skall utgå ur din tjänares mun.
6 Detta folk härstammar från kaldéerna. 7 Och de bosatte sig först i Mesopotamien såsom främlingar, därför att de icke ville efterfölja de gudar som deras fäder i Kaldéen dyrkade, 8 utan övergåvo sina fäders väg och tillbådo himmelens Gud, den Gud som de hade lärt känna. Då nu kaldéerna förjagade med från sina gudars
