alla porslinspiporna. De hade dagarnas namn på tyska prydligt präntade i tysk frakturstil, och kommissarien var mycket noggrann med att alltid röka rätt pipa på rätt dag. Det var auktionsdag i morgon och alltså fredag nu och han tog således fram Freitags-pipan och stoppade den långsamt och ordentligt. Det var skönt att röka ett slag så här i stillheten och i takt med gungstolens vaggande gingo kommissariens tankar sina vanda banor. Redovisningen för månadens omsättning — ja, den var klar som vanligt; det innestående på bankräkningen räckte till räkningarna och kvällspunschen; mamsell Ellen var ganska täckelig under ögonen i alla fall; Engblom, den luvern, hade väl protokollet färdigt nu tills i morgon; hur länge hade han varit med nu som kommissarie, låt se, det blev 38 år i december. Och alltid hade redovisningen stämt. Vid tanken på Angélique myste han mer än vanligt. Jo, jo, min gumma lilla, bum, bum, bum, bum, skrockade
Sida:De gula husen 1922.djvu/32
Den här sidan har korrekturlästs