Den här sidan har korrekturlästs
Rätta madam Andersson i Månssons gård.
Men nu led det på tiden och folket började troppa av. Engblom tog sig för sista gången en grundlig pris och vecklade upp och använde grundligt och öronbedövande sin stora röda näsduk. Kommissarien räknade över kassan och låste in den i skåpet bakom sitt bord, tog Engblom i hand, nickade gemytligt åt vaktmästaren, som ödmjuk och påpasslig hjälpte honom på med rocken, och vaggade så av till sexan, punschen, röken och mamsell Ellen i den kära gamla schaggsoffan.
