II. 6
NAMNLISTA : SAMMANS. HELS., GÄSTa., VBOTT.
15
Västerbottens län: För detta område hafva vi redan ofvan s. 6 f. anfört flera exempel, men vi tillfoga här ännu några andra: Åsele socken skrifves af EHRENMALM Åsehle, uttalas eijce'/, längre ned i Ångermanland giscesl. Om namnet säger Hi5LPHERS, att det härledes »rån många sel ock lugnvatten uti vattuleden». På samma sätt förklaras det af J. ENGSTRÖM (Resa genom Norrland och Lappland, Stockholm 1834, s. 128) af sel eller sele, som betyder lugnvatten mellan 2:ne forsar. J'-ljudet uti det DU brukliga uttalet är tydligen att förklara ur en äldre form *ar-sele; jfr det ofvan s. 5 efter Ra anförda namnet Ar-sele, där förra leden ingenting annat är än gen. sing. af fsv. subst. a å, hvilken genitiv också ingår i det ångermanländska sockennamnet Arnäs: Arnäs 1569, Arnes 1535; bynamnet Arklo (Indal, Medelpad): Arkloo 1535; jfr för öfrigt de kända namnen Ar-os, Arbogha, Arbugha, nuvarande Arboga, Aarsunda socken i Gästrikland, nu Årsunda. Gafsele, by i Åsele på gränsen mot Ångermanland; lär uttalas Olsen Ormsele (V., Ö.), Långsele, Bredsele, Tvärsele (de två senare bresele, tvareele) i Dorotea. Stensele, Storsele, Råsele, Vålgsele i Åsele lappmark. Långsele, by vid Öre älf. Efter Umeåälf finnas följande namn å Millraths karta: Tuggensele, Lycksele, Betsele, Rusele, Åselet, Barrsele. Efter Vindelälfven har man: Stryksele (uttalas strjksce'l) nedanför Strykfors, livilket namn kommer af strykka f. strömdrag; vidare: Ekorsele, Mårdsele (uttalas md,sele), Mack., B,asksele, Vormsell, Björksele, Gransele, Thorviksele, Sandsele, Blattnicksele, Sandsele, Kradsele (af lapparne uttaladt Gräddsele); slutligen Sorsele. Enligt kvad en därstädes född lapsktalande elev vid Hernösands seminarium meddelat mig, är den nu vanliga formen Sorsele oriktig ock borde vara Sörsele. På lapska heter namnet Orjel-sovon, hvilket just betyder det södra selet. Samme man viste ock anföra ett annat lapskt namn stuorsovon d. v. s. stor-selet. --- Efter Byske älf har man:
