Under allt detta hade hoffolket haft det jämförelsevis lugnt och mänga af damerna hade passat på att sköta sin hälsa i Medevi, men den 15 juli samlades hela hofvet på Drottningholm, där det vanliga teaterlifvet omedelbart började och pågick till slutet af september, då konungen, den 27, anträdde sin mycket omtalade resa till Italien. Repertoaren under denna Drottningholmssejour upptog Gyllenborgs »Sune Jarl», »Helmfelt», »Gustaf Adolphs ädelmod», »Oden och Frigga», samt »Gustaf Adolph och Ebba Brahe», samtliga af konungen, »Maskeraden» och »Kaffehuset», bearbetningar af Armfelt (efter franska original), samt »Tillfället gör tjufven». De uppträdande voro damer och kavaljerer vid hofvet, och fastän Ulla Fersen ej särskildt nämnes i de källor, som stått till buds, kan man vara ganska viss om, att hon var med och skördade bifall. Bland de af Hilleström målade taflor, som, föreställande scener och rollinnehafvare i »Gustaf Adolphs ädelmod», förvaras å Gripsholm och sannolikt ansluta sig till styckets premiär där i januari 1783, äro hon och systern Augusta återgifna som dansande hofdamer, och det är föga troligt, att hon försummade att fylla samma funktion äfven vid uppförandet å Drotningholm. Af samtliga de nämnda pjäserna vann i synnerhet »Tillfället gör tjufven» såsom vanligt stort bifall, men lifligt intresse tycks också ha ägnats »Sune Jarl», som gafs första gången den 21 augusti, då minnet af revolutionen 1772 firades med särskild högtidlighet och teaterföreställningen inleddes med en prolog af Schröderheim.
Prologen, som finnes i manuskript i k. Biblio-
