nämligen kungens födelsedag den 24 januari 1788. Förströelserna inleddes med slädparti till Haga och Ulriksdal, där stor dejeuner var anordnad, som sedan följdes med uppförandet af en fransysk komedi. Kl. 4 skedde återkomsten till Stockholm, där man omedelbart begaf sig till operan och åsåg premiären af kungens och Kellgrens lyriska drama »Gustaf Adolph och Ebba Brahe», med musik af abbé Vogler och balett af Gallodier, och när den var slut en elevuppvisning i operamagasinet. Så samlades de af hofvet och de i slädpartiet deltagande i hertig Carls våning på slottet, där supén föregicks af en till kungens ära författad tillfällighetspjäs, spelad af damer och kavaljerer vid hofvet och efterföljdes af »Les pointus», utförd af medlemmar af franska truppen. Det hela afslutades med bal, som pågick intill morgonstunden följande dag.
Redan fyra dagar senare är man redo att genomgå ett ungefär likartadt program. Det var på hertig Carls namnsdag, den 28, som kungen var nog artig att fira, skrifver hertiginnan. »Man hade uti ett litet utvaldt sällskap på slädar begifvit sig till baron Armfelts en fjärdedels mil från staden belägna landsställe, där man stannade till kl. 4 och under tiden äfven gjorde besök vid Haga, hvarest hertigen i en nyligen uppförd kiosk hälsades af storturken, omgifven af sitt hof, hvilken inbjöd honom att tillbringa aftonen i hans seralj. Efter operaföreställningen var det sedermera på kvällen maskeradbal i stora våningen på slottet, hvarunder balett uppfördes af turkar och haremsdamer, hvilka alla hyllade hertigen med blommor och rökelse. Denna
