ett sätt, som endast furstar förstå. Systersonen, grefve von Lantingshausen och hans grefvinna hade samtidigt en af de förnämsta och mest frekventerade salongerna i Stockholm. Alla familjerna bodde på Blasieholmen, åt hvilken de förlänade denna prägel af förnämhet, som ända till våra dagar i viss mån bibehållit sig. En entusiastisk beundrare af familjen von Fersen, frih. Hamilton, gick så långt att han indelade människosläktet i ’Fersar, fransmän och pack’ samt kallade Blasieholmen ’Ile-de-France’.» I en not påpekar Wrangel, att Hamilton antagligen ej var upphofsmannen till denna benämning, hvilken redan brukades i midten af 1700 talet och torde ha uppkommit därigenom att de franska ambassadörerna sedan långt tillbaka på Blasieholmen haft sin bostad.
Den här nämnde Hamilton var antagligen den för sina starka franska sympatier och sina kvicka infall bekante frih. John Hugo Hamilton af Hageby, f. 1752, d. 1805, förste stallmästare hos hertiginnan af Södermanland och åren 1798—1804 direktör för k. operan.
Det var i nyssnämnda exklusiva krets, som Lotta Sparre, själf tillhörande en af landets förnämsta släkter, på nyåret 1748 infördes, och det skulle ej dröja länge förrän hon skänkte densamma en ny medlem. I mars följande år föddes nämligen hennes och Carl Reinhold von Fersens äldsta barn, en dotter, som i dopet erhöll namnen Ulrika Eleonora och med tiden skulle blifva den ryktbara Ulla Fersen[1]. Den glada tilldragelsen
- ↑ I Anreps Ättartaflor uppgifves, att Ulla Fersen föddes den 24 april 1749, men detta är, såsom framgår af dopuppgiften m. m., oriktigt och feltryck sannolikt i stället för den 24 mars.
