in i kapellet, »se på de här diamantägiljetterna och säg mig, vad de äro värda stycket.»
Juveleraren kastade en enda hastig blick på det eleganta sätt, varpå de voro infattade, kalkylerade den ena efter den andra diamanternas värde och svarade utan minsta tvekan:
»Femhundra pund stycket, ers nåd.»
»Hur många dagar behöver ni för att göra två likadana ägiljetter som de där? Som ni ser, fattas det två.»
»Åtta dagar, ers nåd.»
»Jag betalar tusen pund stycket, men jag måste ha dem i övermorgon.»
»Ers nåd skall få dem.»
»Ni är en ovärderlig man, herr O'Reilly, men detta är inte allt; de där diamantägiljetterna kunna inte utlämnas åt någon, arbetet måste göras här i mitt palats.»
»Omöjligt, ers nåd; ingen annan än jag kan göra arbetet så, att man inte märker någon skillnad mellan de nya och gamla.»
»Därför, min bäste herr O'Reilly, är ni även min fånge, och om ni i denna stund aldrig så gärna ville lämna mitt palats, skulle ni inte få det. Tag därför ert parti. Uppgiv för mig, vilka av edra arbetare ni behöver och de verktyg de böra ta med sig.»
Juveleraren kände hertigen, han visste, att alla invändningar voro fruktlösa, och fattade därför ögonblickligen sitt beslut.
»Jag får väl ändå underrätta min hustru?» frågade han.
»Å, ni skall till och med få träffa henne, min bästa herr O'Reilly; er fångenskap skall bli mycket mild, gör er inga bekymmer för den saken; och som varje extra besvär även är värt en extra gottgörelse, skall jag be att förutom betalningen för diamanterna få lämna er den här anvisningen på trehundra pund, för att komma er att glömma det obehag jag gör er.»
D'Artagnan kunde icke återkomma från sin förvåning över denna minister, som på ett så lättsinnigt sätt handskades med människor och miljoner.
Juveleraren å sin sida skrev till sin hustru och skickade henne anvisningen på de trehundra pund samt bad henne i stället att skicka honom hans skickligaste gesäll, ett urval diamanter, på vilka han uppgav vikt och benämning, samt de nödiga verktygen enligt medsänd förteckning.
Buckingham förde juveleraren in i det för honom avsedda rummet, som på en halvtimme var förvandlat till verkstad.
