Sida:De tre musketörerna 1911.djvu/427

Den här sidan har korrekturlästs

till ett så förfärlgt oväsen, att slottsfogden, en mycket sträng herre, ålagt dem arrest för några dagar. Emellertid verkställer jag de order de givit mig, då jag härmed skickar er tolv buteljer av mitt anjouvin, som de tyckt särdeles om; de önska, att ni dricker deras skål i deras favoritvin.

Jag har nu fullgjort uppdraget och förbliver med största högaktning

Er ödmjuke och lydige tjänare
Godeau,
Herrar musketörers värdshusvärd


»Nåja», sade d’Artagnan för sig själv, »de tänka på mig under sina nöjen, liksom jag tänkte på dem i mina ledsamma stunder. Jag skall visst dricka deras skål, och det av allt mitt hjärta, men inte dricker jag ensam.»

Och d’Artagnan skyndade till två kamrater vid gardet, med vilka han knutit varmare vänskap än med de andra, för att inbjuda dem att komma och dricka tillsammans med honom av det förträffliga anjouvinet, som nyss anlänt från Villeroi.

Den ena av de båda gardisterna var bortbjuden på annat håll redan samma afton och den andra dagen därpå, sammanträffandet utsattes således till andra dagen därefter.

»När d’Artagnan kom hem, skickade han de tolv buteljerna vin till gardets värdshus med begäran, att man skulle förvara dem väl åt honom; på festdagen, då middagen var utsatt till klockan tolv, skickade d’Artagnan redan klockan nio Planchet dit för att ordna allt.

Planchet, helt stolt över att ha blivit upphöjd till rang, heder och värdighet av hovmästare, ville uppbjuda allt för att riktigt visa sig förtjänt av den stora äran; han tog därför till medhjälpare betjänten, vid namn Fourreau, hos en av sin herres gäster samt den falska soldaten, som velat döda d’Artagnan och som, då han icke tillhörde någon kår, hade inträtt i d’Artagnans tjänst eller snarare i Planchets, sedan d’Artagnan räddat hans liv.

När tiden för festen var inne, infunno sig de båda gästerna, intogo sina platser, och rätterna radades upp på bordet. Planchet passade upp med servetten på armen, Fourreau korkade upp buteljer och Brisemont, så hette den sårade falska soldaten, hällde i karaffiner vinet, som tycktes ha blivit litet grumligt genom skakningen under vägen. Den första buteljen av anjouvinet hade i synnerhet fått en stark bottensats, Brisemont slog upp denna drägg i ett glas och