patriotiskt sinnade medborgare, om wi som fruntommer bjude til at i mon af wåra krafter och förstånd, underhjälpa saken, då wi hwar på sit ställe, där Försynen gifwit medel til odling och hemtning, lägge winning om fruktens förädlande och bewarande; och hwad kan lättare och behagligare sysla wara, än akta på och plåcka de mogna bären, som under arbetet löna mödan med sin behagliga smak, emedan deras rika häfwor äro tilräckliga nog för både korgen och munnen. Det dyra såckret bör så mycket mindre afskräcka från deras skörd, som de i det fallet göra minsta nyttan, och kunna mäst umbäras, om de icke blifwit en nödwändighet på den rikes bord. Men såsom torkade, pressade och kokta, til win, safter och dylikt, utgöra de både heder och helsomedel i et wäl bestäldt hushåll. Deras beredelsesätt är lyckligwis nästan nu en allmän kunskap, hwarföre det är onödigt at här anföra, dock kan man ej lemna obemäldt at krusbär, af hwad slag som hälst, och swarta winbär utgöra bästa gagnet på smakens wägnar. Nu strider det wäl aldeles emot egen öfwertygelse, at anföra det kostbara förwarings-sättet af bär och frukter. Men om så sker, at denne boken faller i någon hushållerskas händer, som nödwändigt måste förse sit Herrskaps bord med syltade granlåter af alla slag, will man, för at skona hennes knappa tid at bläddra i flere böcker, här anföra något deraf til hennes tjänst.
Sida:Den Nya och Fullständiga Kok-Boken-1801.djvu/247
Den här sidan har korrekturlästs