nyttig, ty griper hon sig an med pigsysslor, ehuru hennes hus hwimlar af tjenstehjon. Sin skyldighet at som rigtig matmoder hafwa et waksamt öga öfwer Ladugårdsskötseln, har hon drifwit til den ytterlighet, at hon nu befattar sig med de smutsigaste göromål. Höns och fyrfota djur hafwa i henne en flitig uppasserska, men deremot hennes man en smutsig och obehaglig kamrat. Står det nu wäl til i den idoga Sallopinas hus? Ack nej! osnygghet och oordningar regera öfwer alt; pigorna, som anse henne för sin jämnlike, lämna alla syssslor ogjorda inom hus, och taga sig alla möjliga friheter. Den stackars mannen är oändeligen bedragen i sin uträkning; då han trodde igenom sin sköna Fru få en prydnad i sit hus, måste han nu när främmande anmäler sig, undangömma sin smutsiga och trasiga hustru, och säga at hon icke är hemma. Sallopina är således med den bästa wilja, genom okunnighet blefwen en hederlig Mans plåga och wanära.
Bigotina är sjelfwa andagten; hennes Cabinet är en rigtig Sacerstia. Hon korsar sig för det minsta svaghets-fel hos sin nästa, och dömmer alla utom sig, til det ewiga plågorummet. Monne icke Bigotinas Man är lycklig, som har en så gudfruktig Hustru? idel välsignelser böra rägna öfwer hans hus, och ordentliga anstalter lysa för allas ögon, men ingen ting mindre. Bigotinas andagts-stunder fordra lång tid, då de äro förtjenande. Och således måste de jordiska göromålen åsidosättas så länge hon behagar,
