grädda inwispad med en äggegula, som röres sakta til, jämte salt om det behöfwes, och när det börjar koka, tages det af elden och serveras med hwad slags kött som behagas.
Stekta potater.
Sedan de såsom okokade äro renskrapade och skurna i skifwor, läggas de med et stycke smör i en jernpanna, med täppt låck, ställas på het askmörja, men ses ofta efter och omskakas at de icke brännas, och när de börja se bruna ut, slås en slef mellansirap med litet salt och man låter dem dermed bli möra, sedan slås på dem et par slefwar söt grädda, då de wäl omskakas och serveras til hwad man behagar.
Kokta Potater.
Äro aldrabäst i sina skal strax de komma af elden; då serveras de i en servet och ätas skirdt smör; ty omstufwade i mjölk taga de en hårdhet åt sig som är swår at smälta för magen, och är et bewis at de kunna mest wara henne förutan, så framt de icke äro på anförde sätt uprörde, och äfwen då til få behof. Mandel tåla de icke heller til kamrat, ty man har funnit dem deraf blifwa klibbiga och tunga.
Soppa af potater.
Watten kokas up med et stycke smör och salt, deri läggas åtta til tie skrapade