hon widröres. Med en tunn hwass knif skäres lagom stycken af talgbotten, som lägges på brädden at torka i et kallt rum där wäderdrag är, utan sol, men de måste ofta wändas på det de må torka wäl och icke wätska sig när de nedhämtas til förwaring, Til wanlig swensk såpa brukas annars at inwispa luten med det feta, och såsom tunn förwara henne i en tunna; men utom det at denna är bättre, sedan hon såsom twål är friad ifrån luten, äro dessa stycken mycket dryga, i des ställe man altid måste slösa med den tunna såpan, om twätterskorna skola blifwa nöjda. Som han är kokad af skräp, faller hon sig något mörk, men gör lika fullt hwita kläder, och om man för ögonens skulle wil hafwa bättre färg, så lägges twå händer fulla stött alun och et par skedblad stött blyhwitt uti, näst för än hon blir fullkokad. Denna tilredning tyckes wäl falla sig litet beswärlig, men bör anses för winst, då en så dyr och nödig wara tilkommer af skräp.
Luten härtil beredes på följande sätt.
Fullkomlig god aska tages til den myckenhet som kokämnet fordrar. Dena samma fuktas litet med kallt watten på samma sätt som til brygd, hwarpå hon skyflas tilhopa i hög, midt i göres en djup grop hwari slås en half eller hel kappe osläckt kalk, alt efter
