Stekt Lambringa.
Bogen skäres ifrån, äfwen ryggen til coteletter, om bringan är tilräcklig. Sedan hon på wanligt sätt igenomgått badstugan, i kokadt watten, eller som bättre ar, bouillon där den finnes, när hon på sakta eld med täppt låck är kokad, och ej mera soppa qwar, än litet på botten, (ty sådet får ej wara långt ifrån början, som icke heller behöfs, allenast kokningen sker lyckt, och på sakta eld); så hackas litet persilja helt fint, en bit smör inarbetas med mjöl, och tillika med lagom salt lägges til, hwarmed bringan nedwänd kokar til dess saucen börjar fästa sig wid köttet. (Under denna sista kokning måste man akta sig för bränning, ty då är rätten skämd. När bringan tagit all saucen åt sig, lägges hon up är kallna, öfwerstrykes med wispade ägg, och rifwet hwetebröd, stekes på halster med et wäl smordt papper under, men på het askmörja allena, som ombytes derest hon kallnar; dock blir allid bringan färdig innan det sker. Färsk eller rimsaltad tjenar hon til grönt, rofmos eller potates.
Brun Ragout på Lamkött med Rofor.
Dertil tages efter behag bak- eller fram-delen; på bakdelen hugges läggen och det tunna ifrån, ryggbenet krossas, och sedan det legat sin tid i kokt watten, skäres det och
