Sida:Den allvarsamma leken 1912.djvu/284

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Julen tillbragte Lydia detta år som gäst i sitt forna hem, för första gången efter skilsmässan.

”Här är allt sig likt”, skrev hon i ett brev. ”Som förr sitta domherrarna i de frostvita trädkvistarna utanför mitt gamla fönster. Som förr spelar jag litet för Markus efter middagen, i den halvmörka salongen. Och min lilla flicka har vuxit och blir visst riktigt söt. Och Markus är vänlig och fin mot mig, men talar inte mycket. Han har åldrats mycket på de sista åren” — — —


⁎              ⁎


280