inbilla mig att jag med mina 2,400 om året i hennes ögon skulle vara ”ett förmånligt parti”?
— Ack nej, den saken har hon alls inte något begrepp om — hon tror att hennes far är rik och att hon själv är ett förmånligt parti: och hon vill bli gift! Akta dig, gosse! För resten har jag inte tid att prata om struntsaker mera… Doncker är nervös som fan — han har fått korn på en ny millionär, en Rickson! Bara namnet är ju pengar värt! Och det gäller att klara årsskiftet! Men där är ju Henrik Rissler — vad vill du?
Rissler stod i dörren:
— Sälja en novellett, svarade han. Pris 50 kronor. Men jag har bråttom — skall Doncker läsa den först innan jag kan få pengarna?
— I helvete, svarade Markel. Doncker har numera aldrig tid varken till att läsa eller skriva. Om det här får gå ett par år till, blir han analfabet!
Markel utanordnade i största hast 50 kronor. Det var Risslers taxa numera. Han hade för ett år sedan haft en liten nätt succé med en liten nätt bok.
Henrik Rissler gick, och Markel också, men i dörren vände han sig om och sade:
— Akta dig! Förr i världen var det mannen som sökte sig en kvinna. Det är gammalmodigt nu; nu är det kvinnan som söker sig en man. Och hon skyr inga medel!
Arvid satt i tankar. Han satt och tänkte på den
där kvällen hos Randels och på hur han hade blivit
