Sida:Den beswärliga åkern.djvu/16

Den här sidan har korrekturlästs
— 16 —

af alla slag uppwäxa ur hennes sköte; lian afskär de mognade axen, och sädens herrar berga in kärfwarna i sina lador.

Jacob. En sann bild! Wårt hjerta är i sitt naturtillstånd den tillfrusna jorden. Jesus Christus med sin nåd och rättfärdighet är den lifgifwande solen. Låtom oss wända wårt hjerta till Jesum. Då skola, såsom blommor och frukter ur jorden, goda gerningar uppwälla ur wårt hjerta, hwilka skola dyrt aktas för Gud; ty, såsom Han samlar tårarna, hwarmed wi wattna utsädet, i sin degel, så skall Han ock icke förakta de goda frukterna.

Jon. Ja, granne, jag will efter denna dag söka att wara den goda jorden, som bär Herranom frukt, o, att jag kunde det! hundradefallt. Farwäl!

Jacob. Gud ware med dig! Glöm icke bort ogräset! Blottställ ock icke ditt hjertas åker för tistelfrön, som komma från din grannes ödefält. Skilj dig från werlden, slut dig ofta in i din kammare, tänk på Gud och blicka inom dig!