18
mådde jag Välfärdsutskottet att låta er ta er egen hämnd och därigenom tjäna ert land bättre än någon annan — kanske mera renhjärtad — patriot skulle göra. Ni reser till England, väl rustad med allt vad som kan behövas för edra planers framgång, för fullbordandet av er personliga hämnd. Revolutionsregeringen kommer att hjälpa er med pengar, pass, fullmakter; den ställer sina spioner och agenter till ert förfogande. Den ger er praktiskt taget obegränsad makt, vart ni än beger er. Den kommer inte att forska i vare sig edra motiv eller andra medel, så länge de leda till framgång. Men vare sig det är enskild hämndlystnad eller patriotism, som driver er, kräva vi här i Frankrike att ni i våra händer överlämnar den man, som i två länder är känd som »Den Röda Nejlikan»! Vi vilja ha honom levande, om möjligt, eller död, om det inte kan undvikas, och vi vilja att så många som möjligt av hans anhängare skola följa honom till giljotinen. Locka dem till Frankrike, så skola vi veta att ta hand om dem, om också hela Europa skall gå under.
Han teg ett ögonblick, alltjämt med handen på Chauvelins axel. Hans blekgröna ögon höllo den andre som i trance. Chauvelin varken rörde sig eller talade. Hans triumf lämnade honom fullständigt kall; hans uppfinningsrika hjärna var redan sysselsatt med planer. Det fanns icke rum för fruktan i hans hjärta, och utan den svagaste darrning avvaktade han avslutningen på Robespierres tal.
— Medborgare Chauvelin, sade denne till sist, ni har redan anat vad som återstår mig att säga. Men för att inte den svagaste glimt av tvivel eller hopp skall finnas kvar i ert hjärta vill jag säga er detta: Revolutionsregeringen ger er denna och endast denna möjlighet att sona ert misslyckande; om ni misslyckas på nytt, kan ni varken vänta förlåtelse eller barmhärtighet från ert kränkta land. Vare sig ni återvänder till Frankrike eller stannar i England, vare sig ni reser åt norr, söder, öster eller väster, över haven eller
