Den här sidan har korrekturlästs

243

inte genomskådat Rakel förut, men nu så ska ni väl begripa hurdan hon är i alla fall.

Elias hörde på till slutet. — Jag tror jag förstår hur det hänger ihop, sade han. Svärmor har ju talt många gånger om att ge mig boken.

— Nå, men där ser ju far själv, avbröt Georg ivrigt.

— Ja, men jag känner henne, sade Elias och sänkte rösten, så att hon icke hörde honom, tala kan hon nog. Men det har aldrig hänt att hon ens vågat ta fram den och visa mig den. Så frivilligt har hon aldrig gett den till Rakel, det vet jag. Eller hur? Och han såg så strängt på mig, som hade jag gjort mig skyldig till stöld ändå.

— Ja, men far tror väl inte att faster avtvingat henne hennes pengar?

— Låt faster svara för sig själv, kära Georg. Jag vet egentligen inte, varför du är så het på den här saken, som egentligen är en sak mellan svärmor och Rakel.

— Jo, det ska jag säga far, svarade Georg och talade nu så högt, att gumman åter drogs in i samtalet, därför att jag fått höra, att hon burit ut ryktet att faster stjäl, i hela socknen, och det inte talas om annat på julbjudningarna, säger Göran Gyllensting.

— Jag har visst inte talt med hela socknen, sade gumman. Jag säger minsann inte så mycket.

— Patron på herrgården hörde själv redan på