46
andra, pläga vi dock icke kalla arf. Jag vet icke, om denna olikhet i uppfattningen af ordet tillräckligt klart har framträdt hos de moderna författarne.
Man har i hög grad öfverdrifvit ärftlighetens betydelse; men den skarpaste invändningen mot denna moderna ärftlighetsdogm ligger dock i den nästan fullständiga missuppfattningen af de reglerande krafter, hvilka till sitt egentliga väsen sammanfalla med upprätthållandet af artens typ eller ideal. De genom arf emottagna egendomligheterna äro ingalunda i besittning af den permanens eller resistens, som man i allmänhet tillägger dem och hvilken är nödvändig, om ärftligheten skall hafva den betydelse, som systemet fordrar. Genom professor Schübelers intressanta undersökningar har det ådagalagts, att korn från Norges nordligaste trakter, när det sås i Kristiania samtidigt och jämnsides med korn härifrån — således under för öfrigt fullkomligt lika omständigheter — mognar tidigare än Kristiania-kornet. Här gifves alltså ett klart exempel på en nedärfd egendomlighet, en hastigare utvecklingsprocess, möjliggjord genom arf. Men samme forskares iakttagelser visa vidare, att denna egendomlighet. hos det finnmarkska kornet försvinner efter några års förlopp, om man fortfar att odla det i vårt klimat. Den under en nordligare breddgrad förvärfvade hastigare utvecklingen, framkallad genom de omgifvande medierna,