60
Det är en tysk vetenskapsman, som sålunda uttalar sig om den tillämpade darwinismen. Det omnămnda verket är, såvidt jag vet, det första försöket till en tidsenlig antropologi. Författaren, som synes vara denna svåra uppgift vuxen, är känd och ansedd genom sina fysiologiska arbeten.
I ett föredrag vid Kristiania vetenskapssällskaps sammankomst den 3 maj 1885 har jag sökt gifva en öfversikt af den nuvarande uppfattningen af detta spörsmål, sådant som det allt starkare framträder i de sista årens forskning. Jag vågar att här åter igen särskildt fästa uppmärksamheten på Virchows ord i hans festtal vid Edinburgh-universitetets jubileum. Detta tal får särskild vikt, icke blott genom Virchows ställning såsom en af de mest framstående representanter för antropologien och den moderna vetenskapen på det hela taget utan äfven genom den anledning, på grund af hvilken det blef hållet. Det var en församling i hvilken Europas främsta lärde och vetenskapsmän voro tillstädes. Måhända har aldrig en krets varit samlad, i hvilken allt, hvad vi kalla vetenskap, såsom här representerats. Virchow uttalar sig så bestämdt som möjligt mot människans härstamning eller öfvergång från apan. Proantropos eller människans progenitor är blott ett spekulations- eller fantasifoster; ett sådant led eller ett dylikt öfvergångsstadium mellan människan och apan är icke
