84
tionär karakter, den omstörtar och förändrar städse, hvad den själf frambragt, och man följer här öfverallt blott den stora naturlag, som den moderna vetenskapen lärt oss känna. Jag tror mig ofvan hafva påvisat, hvad studiet af naturen lär oss och på hvilket sätt de organiska lifsformerna efter en föregående period af utveckling nu äro afgjordt fastslagna och afslutade. I verkligheten finnes intet mer konservativt än naturen.
Ordet utveckling får blott en mycket begränsad och inskränkt användning. I det organiska lifvets nuvarande form äger ingen utveckling rum. De dogmatiska darwinisternas invändning, att de årtusenden, hvilka den nuvarande forskningen omfattar, äro för korta, för att vi ur dem skulle våga draga någon slutsats, behöfver väl näppeligen vederläggas. Erfarenhetsrönen kunna icke förändras genom möjligheter eller antaganden. Jag skall nämna några af de speciella tillämpningar, som läran om den obegränsade utvecklingen funnit i det moderna samhället. Hela kvinnosaksrörelsen hvilar medvetet eller omedvetet på denna falska förutsättning. I stället för att förstå, att kvinnan, sådan som hon är, är en »Dauertyp», att hennes lekamliga och andliga organisation är olika med mannens men att den i intet hänseende är ofullkomligare eller står tillbaka i utveckling, som det heter, uppfattar man henne såsom något, det där kommit att
