85
blifva efter i utvecklingen och hvars ideal såväl i andligt som lekamligt afseende sökes hos mannen. Man behöfver blott att kasta en blick öfver raden af organiska lifsformer för att se, hur hvarje kön har sin särskilda organisation, och det är blott genom den största missuppfattning af de biologiska lagarna, som man kan sätta den manliga typen såsom det ideella målet för den kvinnliga utvecklingen. Naturforskaren vet, att detta arbete aldrig skall lyckas; den kvinnliga typen skall bevaras i sin renhet och komma fram igen, när vi hunnit ut öfver alla dessa villfarelser; men mycken andlig förvirring har föranledts, och det skall dröja länge, innan naturens reglerande bemödanden komma till sin rätt.
Alla de, som tro sig kallade att förbättra samhällsförhållandena, åberopa sig på utvecklingens kraf och utvecklingens lag, och det är i synnerhet den radikala och den moderna demokratien, som gör sig detta till godo. Men vill man med allvar undersöka, hvad naturen lär oss, skall det nog visa sig, att den är genomgående konservativ. Det skall säkert förundra mången att se den moderna naturforskningen tillämpad på politiken. Det är ingen mindre än Hæckel, som här uppträder såsom konservativ. I en afhandling i Deutsche Rundschau om »cell-själen» och »själ-cellen» utvecklar han närmare, hurusom den moderna naturforskningen
