94
förhållande till religionen; man har sagt, att den framåtskridande vetenskapen skulle göra religionen öfverflödig; men hans mening är, att just det motsatta är fallet. Vetenskapen bringar oss städse allt flera svårare problem; utkläckandet af ett hönsägg, som för landtmannen synes den enklaste sak i världen, är för vetenskapsmannen en samling olösliga gåtor, och så tillägger han: »men midt i dessa mysterier, hvilka blifva desto hemlighetsfullare, ju mer man tänker på dem, kvarstår alltid som en ovillkorlig visshet det, att man i hvarje ögonblick befinner sig framför en oändlig och evig energi, som genomströmmar hela tillvaron.» När man läser detta, tycker man det vara gamla välkända tankar; orden falla blott litet olika, i evangeliet heter det: »I honom lefva vi, röras och hafva vår varelse».
XVIII.
Man plägar i allmänhet uppställa tro och vetande såsom tvenne bestämda motsatser. Tron blifver något obestämdt, osäkert och mer subjektivt; i motsats härtill har man vetenskapen, i synnerhet den exakta, som stöder sig på iakttagelser och experiment; dess resultat och slutledningar äro oemotsägliga. De kunna icke
