icke som någon strateg, men som en tapper officer i striderna omkring Mont Cenis. Därifrån skickades han till Vendee, men hans måttfulla och jämförelsevis humana krigföring i den olyckliga franska provinsen, ådrog honom regeringens onåd. Han återkallades och blev underbefälhavare i Italien och Tyrolen. Här kommer han i beröring med Napoleon Bonaparte, som våren 1796 blivit överbefälhavare för Frankrikes armé mot Italien.
Dumas utmärkte sig som en ovanligt äventyrslysten och tapper officer under Bonapartes glänsande fälttåg i Italien. Bland hans många äventyrliga bragder under detta fälttåg må nämnas besegrandet av österrikarne vid bryggan vid Clausen den 22 april 1797, då han kommenderade Jouberts kavalleri. Det var alltså en tämligen självfallen sak, att han skulle deltaga i Bonapartes expedition till Egypten. Men här träffade honom bara förtretligheter. Han blev sjuk en längre tid och dessutom blev han ovän med Bonapartes gunstling Berthier. Han fick därför utan svårighet avsked ur krigstjänsten och tillåtelse att vända tillbaka till Frankrike. När skeppet med honom ombord nalkades södra Italiens kust, kastades det av stormar upp på kusten i närheten av staden Tarent. Här blev han identifierad av den neapolitanska regeringens polis och, eftersom Neapel då var i krig med Frankrike, fängslad. I lång tid satt han fängslad i ett mörkt underjordiskt fängelsehål och ådrog sig en så stark reumatism att han efter utväxlingen kände sig oförmögen att vidare göra krigstjänst. Han slog sig nu till ro invid Villers-Cotteret, där han 1792 gifte sig med Marie Elisabeth Labouret till ett litet hemman på 12 hektar.
Denna historiska framställning av författaren Dumas’ fader, av hans krigsbedrifter och äventyr är i smått en bild av Dumas’ hjältar på äventyr och i fängelsehålor.
Den blivande romanförfattaren, som härstammar från äktenskapet mellan Thomas Dumas och Elisabeth Labouret var ännu icke 4 år gammal, när general Dumas dog och efterlämnade ingen annan förmögenhet än moderns lilla gård. Fru Dumas försökte att erhålla någon pension av Napoleon, men hennes avlidne makes gamle ovän
