Sida:Den siste mohikanen 1915.djvu/118

Den här sidan har korrekturlästs

114

honom själv att bli av lång varaktighet. I denna svåra belägenhet hörde han en röst i sin närhet ropa:

»Ned med de kanaljerna! Ingen pardon åt en fördömd mingo!»

I nästa ögonblick föll Falkögas bösskolv på indianens nakna huvud, hans muskler tycktes vekna för slaget och han sjönk slapp och orörlig ur Heywards armar.

När Unkas hade kluvit sin första motståndares hjässa, vände han sig om som ett hungrigt lejon för att söka en annan. Den femte huronen, den ende som ej deltog i den första sammandrabbningen, hade stått overksam ett ögonblick, men då han såg alla omkring sig upptagna av den mördande striden, sökte han med helvetisk grymhet återupptaga det omintetgjorda hämndverket. Med ett triumfrop rusade han fram mot den värnlösa Cora och skickade sin yxa som ett förfärligt förebud till sin ankomst. Tomahåken snuddade vid hennes axel och skar av de vidjor, som höllo henne bunden vid trädet, så att hon blev fri. Undvikande vildens grepp och utan tanke på sin egen säkerhet kastade hon sig till Alices bröst och sökte med krampaktiga och famlande fingrar slita av de vidjor, som fängslade hennes syster. Då grep vilden Cora vid hennes rika hår, som nu i vild oordning svallade ned kring henne, ryckte henne från sitt förtvivlade tag och tryckte henne med brutal våldsamhet ned på knä. Vilden drog de böljande lockarna genom sin hand, lyfte dem i höjden med utsträckt arm och förde med ett hånfullt och övermodigt skratt sin kniv omkring sitt offers huvud. Men detta ögonblick av grym tillfredsställelse köpte han med förlusten av det gynnsamma tillfället. Det var just i detta ögonblick som Unkas varsnade vad som försiggick. Han tog ett språng, syntes ett ögonblick flyga genom luften och föll ned som en boll på sin fiendes bröst, varvid han kastade honom huvudstupa flera fot från stället. Den våldsamma rörelsen slungade den unga mohikanen till hans sida. De reste sig på samma gång, kämpade och blödde var i sin tur. Men striden var snart avgjord, ty Heywards tomahåk och Falkögas bösskolv föllo ned på huronens hjässa, i samma ögonblick som Unkas' kniv träffade hans hjärta.