höra deras fördömda skrik. Raska tag, mina vänner; vi avlägsna oss från dem och äro redan nästan utom håll för en visslande kula.»
Den välkända knallen av en bössa, vars kula kom hoppande över sundets lugna yta, och ett gällt tjut från ön avbröto hans ord och gåvo till känna, att deras färd hade blivit upptäckt. I nästa ögonblick sågos flera vildar rusa ned till kanoterna, som snart dansade fram över vattnet i snabb förföljelse. Dessa fruktansvärda förebud till en kommande strid framkallade, såvitt Heyward kunde upptäcka, ingen ändring i hans tre vägvisares anletsdrag och rörelser, utom att deras årtag blevo längre och mera eniga och kommo den lilla farkosten att ila fram som en med liv och viljekraft begåvad varelse.
»Håll dem på det avståndet, sagamore», sade Falköga, i det han lugnt såg sig om över sin vänstra axel, på samma gång han fortfarande kraftigt arbetade med sin paddelåra. »Håll dem just på det avståndet. De där huronerna ha inte bland hela sitt folk en bössa, som kan göra verkan på det här avståndet, men Hjortbane har en pipa, som man med säkerhet kan räkna på.»
När kunskaparen förvissat sig om, att mohikanerna ensamma voro i stånd att bibehålla det önskade avståndet, lade han ifrån sig åran och höjde den dödsbringande bössan. Tre särskilda gånger satte han kolven till axeln, men just då hans kamrater väntade att få höra knallen, sänkte han den för varje gång för att be indianerna att låta fienden komma litet närmare, Slutligen tycktes hans säkra och nogräknade öga vara tillfredsställt; han sträckte ut vänstra armen utefter pipan och höjde långsamt mynningen, då ett utrop från Unkas, som satt i fören, kom honom att ännu en gång inställa skottet.
»Vad nu, gosse?» frågade Falköga. »Du räddade med det ordet en huron från att utstöta dödsskriket. Hade du skäl för vad du gjorde?»
Unkas pekade mot den klippiga stranden litet framför dem, varifrån en annan kanot ilade fram i en riktning, som skar deras egen kurs. Kunskaparen lade genast ifrån sig bössan och tog åter till åran, medan Chingachgook svängde kanotens för något åt vänstra stranden för att
