jägaren, som hade tagit plats framför sina kamrater och höll sig färdig att mottaga främlingarna.
»Vem där?» frågade kunskaparen, i det han vårdslöst kastade sin bössa över vänstra armen och höll högra handens pekfinger på trycket, ehuru han därvid undvek allt, som kunde få utseende av en hotelse. »Vem kommer hit bland vildmarkens odjur och faror?»
»Troende kristna och vänner till lagen och konungen», svarade den, som red främst. »Folk, som allt sedan solens uppgång färdats i skuggan av denna skog utan någon föda och äro grymt uttröttade av sin resa.»
»Ni äro då vilsekomna», inföll jägaren, och ha fått erfara, hur hjälplös man är, då man inte vet, om man skall ta av till höger eller vänster?»
»Just så, Spenabarn äro inte mera beroende av sina ledare än vi som äro fullvuxna och kunna sägas ha mäns kroppslängd utan att äga deras insikt. Vet ni hur långt det är till en kronans post kallad William Henry?»
»Hå hå!» utbrast kunskaparen, som inte kunde återhålla ett högljutt skratt, om han än ögonblickligen undertryckte de farliga ljuden och hängav sig åt sin munterhet på ett sätt, som var förenat med mindre fara att bli hört av lurande fiender. »Ni äro lika mycket på villospår som en hund skulle vara med Horican mellan sig och hjorten. William Henry, säger ni! Om ni äro vänligt sinnade mot konungen och ha något att beställa med arméen, skulle ni göra klokast i att följa floden åt ned till Fort Edward och framlägga saken för Webb, som sölar där i stället för att tränga in i passen och driva den näsvisa fransmannen tillbaka över Champlain till sin håla.»
Innan främlingen hann svara på detta oväntade förslag, trängde en annan ryttare fram genom buskarna och drev sin häst in på gångstigen framför sin kamrat.
»Hur långt kan det då vara till Fort Edward?» frågade den nykomne »Det ställe, som ni råder oss att uppsöka, lämnade vi i dag på morgonen, och vår bestämmelseort är sjöns ändpunkt.»
»Då måtte ni ha tappat synen, innan ni tappade kursen, ty vägen tvärs över landsträckan mellan vattnen är uppröjd till dryga fem famnars bredd och är lika ståtlig, skulle
