145
stället att plåga mig med önskan, att kunna komma till detta land.
Sedan jag än en gång moget eftersinnat min upptäckt, fann jag, att ifall denna landsträcka tillhörde spanska området, jag ofelbart förr eller sednare skulle varseblifva något ditåt seglande fartyg; hvarom icke, vore sådant ett bevis, att denna kust hörde till den, som ligger emellan spanska besittningarne och Brasilien och bebos af den vildaste menniskorace, emedan de äro kannibaler eller menniskoätare, hvilka mörda och uppäta en hvar, som faller i deras händer.
20.
Mitt hushåll ökas med en Papegoja och en Killing.
Under dessa mina betraktelser fortsatte jag helt makligt min väg. Denna sida af ön föreföll mig vida behagligare än den, jag valt till min bostad; ängarne voro förtjusande, prålade i den yppigaste grönska och voro öfversådda med de täckaste blommor.
Här varseblef jag en mängd papegojor, hvilket gaf mig lust att fånga en, för att tämja den och, om möjligt, lära den tala.
Efter mycket besvär öfverraskade jag en unge, slog ner den med en käpp ur ett träd och bar den derefter varsamt hem med mig.
Många år förflöto, innan jag lärde den tala, men slutligen kunde den likväl utsäga mitt namn. Detta
