— 268 —
en ny allmosesamlare. Gorenflot kunde när som helst stå ansikte mot ansikte med en kollega, som hade den förargliga fördelen framför honom att lagenligt utföra sitt kall. Och Gorenflot ryste vid blotta tanken på ett dylikt möte.
Så långt hade han hunnit i sina funderingar, då han fick se en ryttare komma ut från porte Bordelle. Ryttaren hoppade af hästen framför ett hus, som låg knappt hundra steg från den plats, där Gorenflot hade slagit sig ned. Han bultade, på porten, den öppnades för honom, och strax därefter voro både han och hans häst försvunna ur sikte.
Gorenflot lade märke till denna omständighet, därför att han afundades den lycklige hans häst, hvilken han naturligtvis kunde sälja.
Men ryttaren kom genast ut igen — Gorenflot kände igen honom på hans kappa — och han begaf sig utan dröjsmål bort till en träddunge med en stor hop stenar framför, där han tycktes söka sig ett gömställe.
