Den här sidan har korrekturlästs

— 124 —

— Till gengäld lofvar jag att fråga efter madame de Monsoreau så snart jag träffar Gertrude, förklarade Rémy.

— Tack, kamrat! Men hur fick du rätt på mig?

— Det var ingen svårighet! Jag frågade efter hertigens palats, ledde in min häst i hans stall och ställde den bredvid er egen — sedan har jag stått vid porten och väntat på er.

— Ja, ser du — hertigen hade ridit ihjäl sin häst och därför måste jag låna honom min Roland. Och eftersom han inte hade någon annan, så behöll han den.

— Alldeles likt er, herr grefve! Det är egentligen ni som är fursten och han är tjänaren.

— Du bör inte ha alltför brådt att ställa mig så högt, Rémy, sade Bussy skrattande. Vänta tills du får se hur din furste bor.

De hade nu hunnit fram till Bussys anspråkslösa bostad.

— Här ser du mitt palats! sade den unge adelsmannen. Skaffa dig nu sängplats hvar och hur du kan.

— Det blir inte svårt — jag är inte anspråksfull i den vägen. Jag kan till och med stå och sofva, om så fordras. Och för närvarande är jag tillräckligt trött att kunna göra det.

De båda vännerna sade hvarandra godnatt och Bussy somnade genast med en känsla af obeskrifligt välbehag vid tanken på, att han hade både Diana och Rémy i sin närhet.

För att icke bli störd i sin sömn, hade hertigen bedt att skjutandet på gatorna skulle upphöra. Äfven klockringningen hade så småningom upphört, sedan alla stadens ringare hade fått stora valkar i händerna.

Bussy steg upp tidigt följande morgon- och skyndade till slottet, sedan han hade gifvit befallning, att man skulle tllsäga doktor Rémy att komma efter dit.

Han ville gärna vara närvarande vid hertigens första uppvaknande, för att försöka läsa hans innersta tankar i de grimaser han skulle göra då han väcktes.

Och hertigen vaknade. Men man skulle ha kunnat påstå, att han sof med mask för ansiktet, han såväl som hans bror Henri.

Bussy hade ingen vinst af sin tidiga uppståndelse.

Han hade emellertid uppsatt en lång promemoria på en massa företag för hertigens räkning, det ena viktigare än det andra.

Först och främst en promenad omkring vallarna, för att tillse, att fästningsverken vore i fullgodt skick.

Därnäst revy med borgarbeväpningen och deras vapen.

Vidare ett besök på arsenalen och anskaffande af all slags ammunition.

Därnäst en noggrann undersökning af provinsens skattdragnings-