— 38 —
— Jag? Jo, det kan ni lita på, sade Bussy. Det käns som om jag hade kvicksilfver i benen.
— Försök!
Bussy hoppade ur sängen och bevisade sitt påstående genom att göra en hastig tur omkring rummet
— Nå, det går ju bra, sade doktorn. Men rida får ni inte, och inte heller får ni gå tio mil den första dagen,
— Ni är en krona till doktor! utropade Bussy. Jag såg emellertid en annan i natt — ja, jag såg honom mycket tydligt, hans drag äro inristade i mitt minne, och om jag någonsin träffar honom mer, så skall jag känna igen honom, det svarar jag för.
— Jag råder er emellertid att inte söka efter honom, herr de Bussy! Ett värjstyng förorsakar alltid en smula feber — det borde ni veta, som nu har fått er tolfte blessyr.
— Herre Gud! utropade plötsligt Bussy, som ej kunde tänka på annat än det nattliga mysteriet och nu fick en ny idé, tänk om min dröm begynte utanför porten i stället för innanför den? Kanhända det lika litet fanns gård och trappa som säng med guldbroderade sidenomhängen och damporträtt? Kanske de där stråtröfvarne, som öfverföllo mig, trodde att jag var död och buro mig helt vackert till Temple, för att vilseleda obehöriga vittnen? I så fall har jag naturligtvis drömt allt det öfriga. Rättfärdige Gud! Om det är de, som ha framkallat denna dröm, som upprör hela min själ, som söndersliter mitt hjärta, som dödar mig — då svär jag också, att jag skall slita dem i stycken hverenda en!
— Men, min bäste herr de Bussy, sade doktorn, om ni vill bli snart bra igen, får ni inte uppskaka er så där!
— Naturligtvis utom den redlige Saint-Luc, fortfor Bussy utan att lyssna till doktorns ord. Med honom är det en annan sak, han har handlat som en vän mot mig. Också skall mitt första besök gälla honom.
— Men inte förrän i afton efter kl. fem, förklarade doktorn.
— Må vara! sade Bussy. Men jag skall säga er, att det alls inte kan skada mig att komma ut och se folk — skall jag däremot hålla mig stilla och i ensamhet, så skall det göra mig sjuk.
— Det kan nog vara möjligt, sade doktorn. Ni är i alla fall en högst egendomlig patient. Gör som ni vill, herr de Bussy! Men en sak måste jag rekommendera till er benägna åtanke: skaffa er inte en ny blessyr, innan denna blir läkt.
Bussy lofvade, att han skulle göra hvad han kunde för att efterkomma doktorns förmaning, och sedan han hade gjort toalett, sade han till om sin bärstol och lät föra sig till hôtel Montmorency.
