— 214 —
Hertigen gaf Bussy ett lurande ögonkast.
— Det är möjligt att det finns människor, som tillråda er att försöka det, fortsatte Bussy, men tro mig, ers höghet, de äro edra värsta fiender. Och om de envisas, och om ni har svårt att bli af med dem, så skicka dem bara till mig! Jag skall snart öfvertyga dem om, att de ha misstagit sig.
Hertigen gjorde en grimas.
— Besinna för öfrigt, ers höghet, huru er sak står! fortfor Bussy. Har ni hundratusen väpnade män? Har ni tio millioner i guld? Har ni förbindelser i utlandet? Och först och sist — vill ni möta er kung med svärdet i hand?
— Han har inte generat sig för att dra svärd mot mig, svarade hertigen.
— Nåja — om ni tar saken från den sidan, så har ni naturligtvis rätt. Låt då förklara er för kung, låt kröna er och antag titeln konung af Frankrike. Jag begär inte bättre än att ni skall stiga högre, ty jag stiger naturligtvis i samma mån.
— Hvem talar om att bli kung af Frankrike? svarade hertigen häftigt. Detta är en fråga, som jag aldrig har framlagt till diskussion, inte ens inför mig själf.
— Nå, då är ju allt klart, ers höghet! Det behöfs ingen vidare diskussion mellan oss, sedan vi äro öfverens i fråga om det hufvudsakligaste.
— Äro vi öfverens?
— Ja, nog förefaller det mig så åtminstone! Låt dem ge er en lifvakt och femhundratusen livres dessutom. Innan ni undertecknar fredsfördraget, bör ni laga att krigsgärd upptages i Anjou. Och sedan ni väl har fått den i edra händer, behåller ni den naturligtvis. Det förbinder till ingenting. På det sättet få vi både folk, pengar och makt och vi gå — ja, Gud vet hvarthän!
— Men kommer jag väl tillbaka till Paris, och de ha mig i sina händer igen, så göra de bara narr af mig, sade hertigen.
— Å, det menar inte ers höghet! Göra narr af er! Hörde ni inte hvad hennes majestät änkedrottningen erbjöd er?
— Jo, hon erbjöd mig många saker!
— Och detta har oroat ers höghet — jag förstår!
— Ja.
— Men bland annat erbjöd hon er också en lifvakt, och denna lifvakt skulle till och med få stå under herr de Bussys befäl.
— Ja, hon sade så.
— Nå, men så tag då emot detta anbud! Utnämn Bussy till kapten för vakten, Antraguet och Livarot till löjtnanter och Ribeirac till fänrik. Låt sedan oss fyra organisera truppen efter behag, och ni skall få
