Den här sidan har korrekturlästs
— 218 —
Det gjorde alltför ondt i hans hjärta att se denna skatt, som han nu hade förlorat för andra gången, i hennes rättmätige ägares närhet.
— Och ni, herr de Bussy, sade herr de Monsoreau, det gläder mig att ni kommer med hans höghet! Jag tackar er af allt hjärta — jag har er så godt som att tacka för mitt lif.
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/86/La_Dame_de_Monsoreau_II_1904_218.png/390px-La_Dame_de_Monsoreau_II_1904_218.png)
På båren låg herr de Monsoreau med ögonen lysande af feber.
— Hvad säger ni, herr grefve — mig? stammade den unge ädlingen, som ej kunde tro annat än att Monsoreau ville drifva gäck med honom.
— Nåja, visserligen på ett indirekt sätt, det förstås, men min tacksamhet är inte mindre för det, förklarade öfverhofjägmästaren. Här ser