— 278 —
— Ja, ers höghet! Jag hoppas snart vara så rask, att jag kan följa min hustru öfverallt.
— Det är ju förträffligt! Men nu bör ni inte öfveranstränga er.
Monsoreau kände att hertigens förmaning måste efterkommas.
Han satte sig på en plats, där han ej kunde förlora de promenerande ur sikte.
— Det vore bra vänligt af er, om ni ville ledsaga grefvinnan till min lilla bostad vid des Tournelles, sade Monsoreau till Bussy, jag skulle verkligen hellre veta henne där än här. Jag lyckades rädda henne ur den där gamens klor vid Méridor, och jag ämnar inte låta honom gripa henne i Paris.
— Det går inte, sade Rémy till Bussy, det kan ni inte åtaga er, herr grefve.
— Och hvarför inte? frågade Monsoreau.
— Därför att ni står i hertigens tjänst, och hertigen skulle aldrig förlåta, om ni hjälpte till att spela honom ett sådant spratt!
— Hvad rör det mig? var Bussy nära att utbrista, men han hejdades lyckligtvis genom en betydelsefull blick från Rémy.
Monsoreau försjönk i tankar.
— Rémy har rätt, sade han, jag bör inte anmoda er om att göra mig denna tjänst. Jag skall själf ledsaga henne dit — jag antar, att jag kan vara i stånd att företaga flyttningen antingen i morgon eller öfvermorgon.
— Det är en dårskap! sade Bussy. Ni kommer att förlora er syssla.
— Mycket möjligt, svarade Monsoreau, men jag skall åtminstone få behålla min hustru.
Han rynkade ögonbrynen med så beslutsam uppsyn, att Bussy drog en djup suck.
Grefve de Monsoreau förde redan samma kväll sin hustru till det lilla huset vid des Tournelles, som våra läsare redan känna till.
Rémy hjälpte konvalescenten att installera sig där så komfortabelt som möjligt.
I sin trofasta hängifvenhet för Bussy förstod han mycket väl, att denne nu skulle komma att behöfva honom bättre än någonsin, för att värna sin hotade kärlekslycka, och därför närmade han sig Gertrude på nytt. Den kraftiga flickan svarade honom först med hugg och slag, men slutade med att förlåta honom.
Diana tog sitt forna rum i besittning — rummet med porträttet och de broderade sängomhängena.
Detta rum var endast genom en liten korridor skildt från herr de Monsoreaus.
Bussy slet sitt hår i förtviflan.
