Den här sidan har korrekturlästs

— 404 —

— Jo, det är ert fel! utropade Antraguet. Bussy har blifvit mördad därför, att man hellre ville ha honom liggande död än se honom med värjan i hand framför sin motståndare! Hans hand har blifvit sönderskuren, för att han ej skulle kunna hålla sin värja! Han har blifvit mördad därför, att man till hvarje pris ville släcka dessa blixtrande ögon, som skulle ha bländat er alla fyra. Förstå ni mig, mina herrar? Har jag förklarat mig tillräckligt tydligt?

Schomberg, Maugiron och d'Épernon tjöto af raseri.

— Det är nog, mina herrar! sade Quélus. Gå undan, d'Epernon, vi slåss tre mot tre! Vi vilja därmed visa dessa herrar, att vi oaktadt vår rättighet att draga nytta af en olycka, hvilken vi beklaga lika djupt som de, ej vilja begagna oss däraf. Kom an, mina herrar! tillade han, i det han kastade hatten bakom sig och lyfte sin vänstra hand, under det att han med den högra lät sin värja hvina genom luften. Kom! Och sedan ni ha sett oss kämpa i öppen strid inför Guds åsyn, må ni döma, om vi äro lönmördare! Plats!

— Uff! stönade Schomberg. Förr hatade jag er, men nu förbannar jag er!

— För en timme sedan ville jag döda er, sade Antraguet, men nu skulle jag vilja slita er i stycken? En garde, mina herrar, en garde!

— Slåss vi med eller utan jackor? frågade Schomberg.

— Af med både jackor och skjortor! ropade Antraguet. Vi kämpa med blottadt bröst!

Alla kastade af sig jackor och skjortor.

— Jag har förlorat min dolk, sade Quélus under det att han klädde af sig. Den satt litet löst i slidan och har förmodligen fallit ur på vägen.

— Såvida ni inte har glömt den i herr de Monsoreaus bostad vid Bastiljplatsen, sade Antraguet hånfullt. Ni hade kanske stuckit in den för djupt, för att våga dra ut den igen.

Quélus fradgade af raseri. Men han gjorde våld på sig och ställde sig skyndsamt en garde.

— Han har ju ingen dolk, herr d'Antraguet, han har ingen dolk! skrek Chicot, som i detsamma kom fram till stridsplatsen.

— Så mycket sämre för honom, förklarade Antraguet, men det är inte mitt fel.

Han drog sin dolk med vänstra handen och ställde sig också en garde.