Sida:Dikter (Södergran).djvu/61

Den här sidan har korrekturlästs

DEN LÅGA STRANDEN.

De lätta fåglarna högt uppe i luften
flyga ej för mig,
men de tunga stenarna på den låga stranden
vila för mig.
Länge låg jag vid det dystra bergets fötter
och lyssnade till vindens stämma
i furans starka gren.
Här ligger jag i gräset och blickar rakt framför mig:
här är allting främmande och väcker inga minnen,

57