Actus II. Scena III.
PRÆCO, ANUND, ASMUND, CREMES, VETULA.
Præco.
THen Stormechtighe Ubsala Konungh
Hans hela Rijkz Rådh sammalundh
Haffua medh flijt betrachtat then plåga /
Som lijda höghe och Låga
Öffuer alt Swea Konunge Rijke /
Och haffue giordt stadgar slijke:
På thet at Thor må bliffua Landet blijdh /
Giffua på födan bättre tijdh:
Först skal hwar och een Hwsfadher weeta /
J sitt hws skal han upleta /
Alt onyttigt Partij och så slöder /
Thet han uthan nytto föder /
Gubbar / Käringar / Halte och Blinne /
Lamme / Siuke / uthan sinne /
Thessa skole the nw alle dräpa /
Them sedan til Offers släpa /
Hwilken icke Konungens willie giör /
Och hans Nådh sädhan rätt grant spör /
Then skal Konungen låta slå ihiel
Och offra til Oden hans Siäl.
Anund.
Hwadh synes tigh Granne om thet befäll?
Asmud.
Thet giör förwist wårt Wisthws säll.
Jagh haffuer sådana wilt tu troo /
The haffua betar som en Soo /
Förtärdt haffua the bådhe kiött och flesk /
Ja / någhra tynnor ther til Mäsk /
Al then Otijdh haffua sådhana giort
Men gagn giöra the icke stort.
