Actus V. Scena I.
PANTASILÆA, Attil / Nådil / Signild / Bonild.
ÄHra wari then högste Gubben Thordh /
Jagh är igen kommen på Sweriges Jordh /
Endogh mången nedherlagt haar min handh /
Migh haar han dogh hulpit til Swealandh.
På thedh iagh then gunst må länge niuta /
Wil iagh honom nw til ähra skiuta.
Ther Konungen sitt Säte och Gårdh /
Hålls altijdh strengeligh wacht ock wårdh /
Så at ingen ther Konungen sielff boor
Fördristar sigh giöra någhot uproor.
Hwarföre haffue j här skutit tordt /
Och Kongen aff Ubsala then spott giort.
Nådil / på hans tiltaal giff honom swar /
Sanningen om oss seya tu ey spaar.
Thedh är ohöfligen giort aff edher /
Haffuen j icke lärdt bättre seder?
J komme uthrasende som een Gast /
Och påcke och snorke förmycket fast.
Kunne j ey bättre åthskillia Folck /
J motte wara een ohöflat holck.
Skutit haffuer hon på Troijenborgz Slått /
Ther hende icke henne sådan spott /
Medh tijn Herre begiärar hon tala
Therföre kom hon hijt til Ubsala.
Beware Gudh / iagh fick här kort beskedh.
Hålt til godha / thedh är så wår Landzsedh.
