|
DAN | ||
|
hawa mer och mindre til nödigt behof. Utsädet är 1100 tunnor, merendels hälften höst- och hälften wårsäd. Mantalen äro 78.4; År 1810 war Folkmängden 1080. Kyrkan är belägen under 59 gr. 50 min. Polhöjd; 0.7 mil från Upsala. — De betydligaste Gårdarne i Soknen heta Bergsbrunna och Hammarby. Danmarka, en Sätesgård uti Korsberga Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal, har lerblandad jordmån och tilräcklig skog.[Dj 1] Dannemora, en Sokn och Consistorielt Pastorat, i Upland, Upsala Län och Olands Härad, håller i widd 0.6 qvadrat mil. Marken är mera bärgaktig än jämn. Jordarten är en blandning af sand och lera, mycken mo- och jäsjord, samt något swartmylla och somligstädes dyjord. Skog är för somlige jordägare hjelpelig, ingenstädes öwerflödig, men wäl flere lida brist därå. Utsädet är 280 tunnland. Mantalen äro 27. År 1810 war Folkmängden 996. Kyrkan är belägen under 60 gr. 10 min. Polhöjd; 3.6 mil från Upsala. Dannemora Järngruwor. Desse äro belägna uti Dannemora och Films Soknar, på en låg bärgshöjd, af 1500 famnars längd och högst 400 famnars bredd, omgiwen af 3 sjöar samt måssar och jämna fält. Gruworna äro bland de största och ypperligaste i Riket. Bärgarten är qvartsartad, inwid malmfältet med lager af manganeshaltig kalksten. Gångarten är äwen kalksten, med lager af rödaktig hälleflinta. Denna malmtrakt indelas i 3 fält, samt består af circa 25 särskildta skärpningar eller gruwor. Den största gruwan är mellan 70 och 80 famnar djup. Malmen är ganska godartad, samt så rikhaltig, at han håller 70 procent. Årligen brytes här 40- til 50000 lass malm. Utom järnmalm finnas |
andra slags wackra mineralier, såsom amiant, granat, Topasflus, kalkkristal, tungspat, med flera andra. Dannäs, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, är Annex til Bolmsö Pastorat. Marken är mera jämn än bärgaktig, fastän ganska stenbunden. Rådande jordarten är swartmylla. Skog finnes til nödigt husbehof. Utsädet är 260 tunnor. Mantalen äro 17.6; År 1810 war Folkmängden 466. Kyrkan är belägen under 57 gr. 4 min. Polhöjd; 7.8 mil från Jönköping. Dannäs, en Sätesgård i förenämnde Sokn, har 30 tunnors utsäde, ymnigt höbol, wacker Mangårdsbyggnad af trä, med en god trägård. Dansbo, en Sätesgård uti Döderby Sokn i Småland, består af 1 Mantal. Höbolet är icke stort, men godt i anseende til höets egenskap. Mangården är tämeligen wälbygd. Daretorp, et Regalt Pastorat uti Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, innefattar 3 Soknar: Daretorp, Moderförsamling, samt Welinge och Brandstorp Annexer. Jordmånen består på de flästa ställen af sand, någon sandmylla, och på några få ställen af swartmylla samt örjord. Mantalen äro 53. År 1810 war Folkmängden 1922. — Daretorp Sokn innehåller 17 Mantal. År 1810 war Folkmängden 827. Kyrkan är belägen under 58 gr. 8 min. Polhöjd; 6.4 mil från Mariestad.[Dj 2] Dawidshyttan, et Järn-Manufacturwärk uti Hedmora Sokn i Dalarne, tilwärkar stål- och manufactur-smide. Davig, et Tingslag och Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge, består af 2 Soknar: Davig, Moderförsamling, och Rugsund Annex, samt Alfod Kapell. År 1801 war Folkmängden 1985. Inbyggarne i detta |
- Djurbergs tillägg:
- ↑ Gården äger 35 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, ymnig och god skog, wacker mangårdsbyggnad af trä, hjelpelig trägård. Klöwer och andra gräswäxter odlas här i circulationsbruk. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1053]
- ↑ Utsädet i Pastoratet är 550 tunnor. — Daretorp Sokn. Marken är ojämn af backar och därimellan liggande dalar och måssar. Den är för öfrigt mycket skogbewuxen förnämligast barrskog; löfskog, i synnerhet af björk finnes jämwäl. Den jordmån, som är dugelig til odling, är nästan öwerallt stenbunden i sand och sandmylla, och är swagt fruktbärande. Åtskilliga Hemman äga ymnig och god skog, de fläste hjelpeligt, och somlige mindre betydande. Dessutom befinnes mellan denna och Brandstorp Sokn en Kronoallmänning Höbersås kallad. Utsädet af råg och hafra är 280 tunnor. På Hemmanet Gårhults ägor finnes en Kopparhammare kallad Källefall, hwilken så wäl som någre andre dit hörande Hemmansdelar har god skog. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1054]
