| ÖST |
| ||||||||||||||||||
|
Nerike går in i Östergötland öwer Källmo åt Krigsberg Sokn, fortsätter widare genom några Soknar i norr och söder. — Hawet stöter til östra kusten med en strand af 6 mil, utomskärs räknad. Wettern gränsar til hela wästra kusten med en strand af 7 mil. De största Fjärdarne äro Bråwiken och Slätbaken, hwilkas storlek är tilförene anförd. Den största Strömen är Motala-Å, hwars längd inom Östergötland är 8 mil. I henne falla de flästa Landets strömar, af hwilka följande äro de största: Stång, hwars längd är 7.5 mil, Swartån, 6.5 mil, Finspångs Ån, 5.5 mil, Bullsjö Ån, 5 mil, Mölna Ån, 4 mil, Risinge Ån, 3.5 mil. Längden af förenämde strömar förstås den som de hawa inom Länets gränser. De största Sjöarne äro: del af Wettern, 7 qv. mil. Sommen, 1.45 qv. mil. Roxen, 0.85 qv. mil. Glan, 0.7 qv. mil. Åsunden, 0.6 qv. mil. Tåkern, 0.52 qv. mil. Boren, 0.27 qv. mil. Järnlunden, 0.18 qv. mil. Rängen, 0.17 qv. mil. Hunn, 0.16 qv. mil. Östra Läjern, 0.14 qv. mil. Åmmern, 0.1 qv. mil. Wästra Läjern, 0.8 qv. mil. Rägnaren, 0.7 qv. mil. Utom förenämde Sjöar äger Östergötland andel uti 2 andre tämeligen ansenlige Sjöar, nämligen Tisnaren wid gränsen til Södermanland 0.5 qv. mil, samt Yxningen wid gränsen til Småland 0.25 qv. mil. — Produkter. Landets förnämsta produkt är säd, förnämligast råg, korn och wete, hwilka sädesarter på slättbygden odlas och skördas til den mängd, at den ej allenast förslår til Landets behof, utan jämwäl en ansenlig mängd kan afyttras til andra Landsorter. Hwarjehanda slags frukt såsom äplen, päron, kersbär, plommon wäxa i tämelig mängd och mer än i de nordligare Rikets |
Landskap, hwartil det mildare climatet mycket bidrager. Ansenliga skogar finnes uti bärgstrakterne förnämligast uti södra delen af Landet. De giwa wed, timmer, bjälkar och bräder i myckenhet. Boskapsawelen är på många ställen, i synnerhet i södra bärgstrakten, ganska wigtig, så at både kött, smör, ost, talg kan til andre Orter aflåtas. Schäferiena äro ansenlige, och både Engelskt och Spanskt Fårslag finnes mångestädes på Herregårdar och hos almogen. Sjöarne äro i allmänhet fiskrike, där fångas förutan wanlig fisk, såsom gädda och abborre, jämwäl id, asp, wimba, lake och andra fiskeslag. I Motala Ström fås lax. Uti skärgården utanför kusten fångas strömming i tämelig mängd. Af metaller finnas strödda järnmalms fält uti Hällesta, Risinge och Wånga Soknar i norra trakten, samt kopparmalms fält uti Åtwed och Wärna Soknar i södra trakten. Af andra skattbara mineralier finnes marmor på Kolmåren, antimonium, blyglans, agat, carneol, probersten, utom andra slag. — I allmänhet taget är Östergötland i anseende til produkterne et af de betydligaste i Riket. — Folkmängd. I anseende til Folkmängden är Östergötland det första i Riket. År 1810 steg densamma til 163,320, däraf 77,417 woro mankön och 85,903 qwinkön. Följande förtekning wisar huru densamma på 56 år från och med 1754 til och med 1810 efterhanden ökat sig:
|
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/1038
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
R r r 2
