|
ANU | ||
|
Anneberg, en Sätesgård i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Årliga utsädet är 100 tunnor af all slags säd. Höbolet ger 350 lass hö. På skog är brist. Åbyggnaden består af en förswarlig huwudbyggning af trä, med 2 flyglar af sten, jämte en trägård. Annefors, et Järnwärk i Wästergötland, är förrut anfördt. Här tillägges: Utom plåtsmidet finnes 1 knipphammare och 3 spikhamrar. Hjelpelig skog är til wärkets drift. Annersta, et Regalt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Sunnerbo Härad, innehåller 3 Soknar: Annersta, Moderförsamling, Torpa och Nöttja, Annexer, samt består af 80 Mantal. Utsädet är 1200 tunnor. Läget wid södra ändan af Sjön Bolmen ger anledning til godt fiske. År 1810 war Folkmängden 1920. — Annersta Sokn innehåller 34.4 Mantal. Marken är bärgaktig. Jordmånen består mästadelen af sand, med någon swartmylla. En del af Soknen lider brist på skog men en del har hjelpeligt däraf. Utsädet är 500 tunnor af råg, korn, hafra och blandsäd. År 1810 war Folkmängden 828. Kyrkan är belägen under 56 gr. 48 min. Polhöjd; 6.3 mil från Wexiö. Den betydligaste Gården heter Bolmarö. Här finnes ock en Pappersfabrik kallad Sken. Anstinefors, et Järn-Manufacturwärk uti Hällesta Sokn i Östergötland, består af 1 räckhammare och 2 spikhamrar. Wärket hörer til ägaren af Sonstorps Järnwärk. Anundsjö, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Ångermanland och Norra Fögderiet, håller i widd 26 qv. mil, samt består af 45 Mantal. Den bebodda delen af Soknen håller i widd endast wid pass 6 qv. mil; den öfriga och wida större |
delen består af skog och wildmark. Af almogens näringsfång är åkerbruket som i sednare åren förkofrat sig, tämeligen lönande. Utom kornsädet, som mäst brukas, sås ock litet höstråg. Boskapsskötseln är i denna Sokn det wigtigaste näringsmedlet, i anseende til widsträckt utrymme och ymnigt mulbete, så at årligen härifrån kunna säljas 5 à 600 lispund smör. Getter underhållas här flere än i andra Soknar. De fläste hushåll äga eljes renar, som nästgränsande Lappar sköta emot betalning. Linsäde och wäfnad idkas mer än förr, så at årligen både lin och lärft härifrån försäljas. Planteringar af potäter och humla äro jämwäl lönande, man har här påfunnit wildtwäxande humla som är starkare än den wanliga. Rotkål och rowor, samt andra jordfrukter triwas och wäxa jämwäl i detta kalla climat. Skogarne, ehuru widsträckte, kunna för aflägsenhet och felande transport-inrättningar ännu föga til synnerlig nytta begagnas. Genom huggning til sågtimmer, tjärubränneri och näwertäkt winnes något. Djurfångst och fogelskytteri giwa ock god förtjänst. År 1810 steg Folkmängden til 1845. År 1805 war densamma 1663. Allmänna landswägen stadnar i denna Sokn. Härifrån til Åsele är endast ridwäg. Apelås, en Sätesgård uti Götslunda Sokn i Kållands Härad i Wästergötland, äger 40 à 45 tunnors utsäde, swagt höbol, ringa eller nästan ingen skog. Åbyggnad af trä, om 2 wåningar. Aranäs, en Sätesgård i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Denna Gård har fordom warit et af de äldsta Konungasäten och Slott i Wästergötland, ganska wäl beläget på et näs som sticker ut i Wänern, war så wäl af naturen |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/1051
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
