Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/108

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
DOV
DRA 97

År 1810 war Folkmängden 437, men år 1805 war den ej mer än 358. Samma år underhöllos i Soknen 66 hästar, 14 oxar, 295 kor samt 460 får och getter. Nu förtiden, år 1815, är detta antal wida högre. Soknen har tilförene warit et Kapell under Åsele Sokn och hetat Bergwatnet.

Dovre-fjeld, et ganska stort Fjeld, som med Langfjeld utgör gränseskilnaden mellan Sunnan- och Nordanfjeldske delarne af Norge. Detta Dovre-fjeld sträcker sig i öster til Österdalen, och i wäster til Hawet wid Romsdalen, hwarest den högsta spitsen, kallad Romsdals Horn, är en arm af det samma. Dess längd utgör nära 16 Norrska mil, och bredden från norr til söder 6 mil. Öwer detta fjeld går allmänna Landswägen från Kristiania til Trondhiem. På fjeldet ligga 4 Härbergen för resande, hwilka äro Drivstuen, första skiftet från Trondhiem, därnäst Kongsvold, hwarimellan är 2 mil, sedan Gierkin, hwartil är 1.5 mil, och Fogstuen, det sidsta 0.3 mil. Från Fogstuen til Tofte i Gudbrandsdalen är 1.5 mil. Flera bebodda ställen finnas icke på hela fjeldet, emedan det, til största delen består af blotta fjeld, måssar och annan onyttig mark, samt några sjöar. Dessa 4 Gårdar äga samteligen skattfrihet, samt njuta dessutom någon afgift af nästgränsande Byalag, hwaremot de äro förbundna at befordra och härbergera resande. Från Drivstuen til Kongsvold är den så kallade Vårstien, som resande skola passera; denna är brant upåt på bägge sidor, och wid pass 1.5 mil lång. På den östra och södra sidan wid wägen befinnas höga och branta klippr, och på den wänstra framlöper en ström kallad Drifa. Snehätten, är en af Fjeldets

högsta klintar, dess högd öwer hawet är något öwer 1400 famnar, samt betäckt med en ständigtwarande snö; dock säges at uti Bergens Stift finnas Fjeld, som äro högre än Snehätten. Fogstuen ligger under 62 gr. 5 min. Polhöjd.

Dovre, en Sokn, är Annex til Lessöe Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge. År 1795 war Folkmängden 999.

Drafö, en Sätesgård i Småland.

Dragesholm, en berustad Sätesgård uti Stenestad Sokn i Skåne, består af 1.2 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, höbol om 200 parlass, ymnig skog, wacker Mangårdsbyggning af sten, nybygd, så wäl som Ladugården, med en stor trägård. Härunder lyda 8 torp, fiske i 28 Karpdammar, samt en stor Djurgård, hwaruti finnas hjortar och rådjur.

Dragsmark, en Sokn uti Bohusland och Lane Härad, är Annex til Bokenäs Pastorat. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandblandad lera. Skog finnes hjelpeligt til gärdsel och wedbrand, men byggnadswirke är brist på. Utsädet är 100 tunnor. Mantalen äro 6.8; År 1805 war Folkmängden 340. Kyrkan är belägen under 58 gr. 16 min. Polhöjd; 6.4 mil från Göteborg, och 2.4 mil från Uddewalla.

Dragås, en af de högsta bärgåsar uti Trondhiems Amt i Norge. Uti Ålens Sokn, 4 mil från Rörås, står en af dess Hyttor, kallad Dragås Hytta, som har 4 smältugnar och en garugn.

Drammen, en Stad uti Budskeruds Amt i Kristiania Stift i Norge, belägen wid Dramsälwen, på bägge sidor därom. Han består af 3 nära til hwarannan liggande Orter, nämligen Dragnäs, Strömsöe, och Tangen. De bägge förre hawa tilförene

G