|
Porla, en Hälsokälla i
Nerike, är förrut anförd. Här
förbättras och tillägges: sedan
några år har man i tdningar och
andra skrifter sett namnet på
denna källa ändradt från Puller
til Porla. För denna afwikelse
från urgammal benämning lärer
icke finnas något giltigt skäl.
Man har föregiwit en härledning
från det provinciala Ordet
Porla, hwilket säges om et
kokande watn, då det uphäwer
bläddror, hwarmed en likhet
inträffar på denna källa, ifrån hwars
botn upwälla luftblåsor, hwilka
synas witblänkande och lämna
på watnytan et grått skum.
Häremot kan dock inwändas, at,
då et annat Verbum pullra,
af enahanda bemärkelse är kändt
och wanligt, kunde källans
fordna och hittils oförändrade namn
med samma skäl anses ifrån
detta sednare deriweradt. Likwäl
om det rätta namnet Puller icke
antages såsom rent af et stamord,
synes mera sannolikt namnets
ursprung ifrån et Nomen Pollr,
hwilket i Spegels Glossarium
Sviogothicum säges wara et
gammalt Götiskt ord och betyda
äwensom det Tyska Ordet
Pollder, et litet kärr, en derivation,
hwartil anledning finnes i
källans läge nära intil en
kärraktig måsse. Förändringen ifrån
Puller til Porla synes på denna
grund mindre riktig,
hwarförutan emot denna nyhet
tilkommer det skäl, at det förra
namnet är icke allenast det i
Tunelds Geografie, såsom
urgammalt anförda, utan ock det i
Orten ifrån forntid bibehållna.
Källan må nu heta Puller eller
Porla, så är dess watn et af de
förträffeligaste i Riket. I
sednare tider har man påfunnit en
gyttja af lika egenskap med den
wid Loka källa.
Prästgården, en Skattegård
uti Tweta Sokn i Wärmeland,
|
består af 1 Mantal, äger 40 à 45
tunnors utsäde, tilräckeligt
höbol, men liten skog.
Q.
Qwarken. Med detta namn
beteknas smalaste stället af
Botniska Hafswiken mellan Umeå
Sokn i Wästerbotn och
Österbotn, hållande i bredd 10 mil.
Wid pass 1.2 mil från
Wästerbotniska kusten ligger en
tämeligen ansenlig Ö, kallad
Holmön, hwilken jämte en söder ut
liggande mindre Ö samt
åtskilliga Holmar, formera en
Skärgård, som afdelar Qwarken i 2
delar kallade Östra och Wästra
Qwarken. Farwatnet på östra
sidan om Holmön, såsom mindre
djupt, med många grund, anses
af sjöfarande mera farligt, ehuru
bredare än det wästra, hwilket
ock til hälften är upfyldt af
blinda grund och sandbankar,
men följes dock af de fläste
seglare från de Städer som äro
belägna norr om Qwarken.
Qwille, et Pastorat i
Bohusland, är förrut anfördt. Här
tillägges: i detta bärgiga och
couperade Land är jordmånen
i Dalarne merendels god.
Lermylla är den rådande i hela
Pastoratet, dock befinnes den jord,
som i sednare tider bliwit odlad
til hafra ofta bestå af lös
swartmylla, som har gul lera i
botnen, och är benägen at blåsa
undan sädesrötterna. Et och
annat skogshemman finnes, men
wedtilgången minskas hwarje år,
och bränneweden är ganska dyr.
Utsädet kan öwerhuwud
antagas til 20 à 24 tunnor på
Mantalet, största delen hafra.
Höbolen äro i allmänhet små. Den
betydligaste Gården heter Stora
Wrem.
Qvinnesdal, (Nedre) et
Pastorat i Norge, Mandals Amt
|
