Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/121

110

EID

EIK

med trummor. Här pukkas årligen circa 300 tunnor malm. Waskwärken ligga strax bredewid, hwarest det orena och odugliga af den pukkade malmen bortsköljes. Det rika grumset bringas til Kongsberg, hwarest guldet rent utdrages.

Eidsvold, eller Edsvold, et Järnwärk i samma Sokn. Det består af 1 masugn 16 alnar hög, med 1 stämplare, 2 smärre masugnar om 4 alnars höjd, 2 stångjärnshamrar, hwardera med 2 härdar, samt 1 kniphammare och 2 spikhamrar. Wid Wärket finnas 48 hushåll, som utgöra en Folkmängd af circa 340 personer. Af Arbetarne nyttjas 9 wid masugnen, 17 wid stångjärnshamrarne, och 6 wid spikhamrarne. Dessutom äro här 3 klensmeder och 8 timmermän. De öfrige äro dagswärkskarlar. Wärkets gruwor äro 13, hwaraf några befinnes på et ställe kalladt Skreeberget uti Totens Pastorat, 3.5 mil norr ifrån Wärket. Om sommaren föres malmen från gruworna på båtar öwer sjön Mjösen, och om wintern köres den på slädar til Wärket. Wärket är anlagt wid et beqvämt wattufall uti Stawieån och har öwerflödigt watn. Det ligger 7.5 mil från Kristiania wid stora landswägen mellan denna Stad och Trondhiem. Detta befordrar en lättnad uti järnets afsättning, så at allt järn som smides samt gjutsgodset kan säljas på stället, utan at Ägaren behöwer, såsom wid andra wärk, låta nedföra det til Staden; ty köpare i myckenhet infinna sig från Österdalen, Gudbrandsdalen, Toten och Valders. För bebyggarne är stället ganska angenämt, med många wackra förändringar och ombyten af wäl odlade åkrar och ängar, skog, watn och strömar; och nära wid Wärket ligger en lustpark. Mangårdsbyggningen är stor och

prydlig, en af de ypperligaste i orten.

Eikesdal, en wälbebodd och fruktbar Dalsträckning uti Nessets Pastorat, wid en sjö uti Romsdals Amt i Norge. Här wäxer en myckenhet alm och hasselträn, hwilka bära nötter i sådan ymnighet, at de nyttjas til föda för swin, hwilkas fläsk därföre är bekant at wara mycket godt och wälsmakande.

Einan, en Skans uti Stördalens Pastorat, uti Trondhiems Amt i Norge, har fordom warit nyttjad i krigstider til förswar emot Swenskarnes anfall på denna sidan af Norge.

Eista, et Consistorielt Pastorat på Gottland, uti södra Fögderiet, wid hawet, består af 2 Soknar: Eista Moderförsamling och Sproge Annex. Mantalen äro 24. År 1810 war Folkmängden 784. — Eista Sokns läge är någorlunda jämnt, utan bärg och med liten sluttning åt wäster til hawet. Rådande jordmånen är stenör, med ganska litet mylla. På några inskränkta ställen finnes den wanliga röda sanden, och på en trakt en fin wit djup sand med mylla, tjänlig för råg- och i synnerhet linsäde, hwartil den ock med förmån nyttjas. Utmed stränderne råder kalkklappurn, oftast utan någon märkelig tilsats af mylla, men som likwäl med gödning af hafstång, utgör tjenlig åkerjord för råg. På 2 små trakter sydost och nordost om kyrkan är lera den rådande jordmånen. Likwäl anmärkes, at denna lera är blandad med kalk, och således en wärkelig märgel samt at alla slags jordarter så wäl här som öwerallt i landet, äwen sjelwa den growa röda sanden, äro blandade med kalk; emedan, utom de här och där liggande fältstenar, det är lösa stycken af granit, som förmodligen genom hafsis bliwit från Swenska skärgården